Spannmål, potatis, rotfrukter, baljväxter, fetter, konserverad och torkad mat är exempel på mat som kan lagras och bidra till att befolkningen får tillräckligt med energi under kriser och krig.

Sverige behöver planera för matbrist vid kris och krig

6 december, 2021

Vid en säkerhetspolitisk kris i Sveriges närområde, under höjd beredskap eller krig kan tillgången på mat minska och svält kan bli en realitet i Sverige. Det kan få konsekvenser för försvarsviljan och befolkningens hälsa och därför behövs en planering för hur maten ska fördelas vid en svår kris.

Det är en av slutsatserna i Livsmedelsverkets rapport Kost vid höjd beredskap som är ett underlag till fortsatt planering av Sveriges livsmedelsberedskap.

”Vi hoppas att rapporten ska underlätta arbetet för stärkt beredskap och skapa förutsättningar så att vi har tillgång till mat och dricksvatten i tillräcklig omfattning under svåra förhållanden eller i värsta fall krig”, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

I ett läge med matbrist kommer mängden mat att bli viktigare än vitaminer och mineraler när Sveriges befolkning måste överleva. Överviktiga och välnärda personer förväntas klara sig med mindre kalorier än vanligt under en kortare period. Däremot kan matbristen få svåra konsekvenser för grupper med speciella behov, som gravida, små barn och äldre.

Under en period på tre månader anses risken för allvarliga näringsbrister vara liten för friska vuxna, så länge de får tillgång till tillräckligt med mat som ger energi. Även om maten är ensidig kommer den att bidra med en viss mängd näringsämnen och näringsreserverna i kroppen töms inte heller på en gång.

”Tillräckligt med kalorier är en förutsättning för överlevnad. Därefter är det viktigt att få i sig protein och vissa näringsämnen som järn, D-vitamin och folat”, säger Anna Karin Lindroos.

Den totala tillgången av livsmedel på marknaden behöver vara högre än befolkningens behov eftersom matsvinnet troligen kommer att öka på grund av störningar i bland annat elförsörjning och transporter.

Redan vid en minskning av livsmedelstillförsel med 25 procent innebär det en risk för näringsbrister och undernäring i Sveriges befolkning. Förvärras krisen med fortsatt brist på mat även efter tre månader ökar risken ytterligare och i det värsta scenariot står vi inför svält i landet.

”Vi måste sikta på att ha mer mat än det som precis räcker för att överleva, eftersom för lite mat får allvarliga konsekvenser för befolkningens hälsa och landets försvarsförmåga”, säger Anna Karin Lindroos.

Livsmedelsverkets rapport beskriver hur befolkningens energi- och näringsbehov kan uppfyllas i situationer med brist på mat. Scenarierna bygger på de offentliga planeringsantagandena från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, samt Försvarsmakten.

Rapporten Kost vid höjd beredskap kan laddas ner här
Förslag till arbetsplan – uppbyggnad av livsmedelsberedskapen

Relaterade

Häng med i Livsmedelsbranschen!
Få vårt nyhetsbrev som kommer ut
minst en gång i veckan GRATIS! 

Registrera dig, klicka här!