Satsning på svenska ärter som framtidens gröna protein

13 januari, 2021

Svenskodlade ärter har framtiden för sig. Det menar forskare och näringslivsaktörer som nu drar igång ett växtförädlingsprogram med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är nya stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden.

Den ökande efterfrågan på svenskproducerat växtbaserat protein ska mötas genom en utvidgad och lönsam ärtodling. Det är målet för projektet ”Ärtan – garantin för framtidens gröna protein”, som är en satsning inom ramen för SLU Grogrund – kompetenscentrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.

”Första steget är att genbanker runt om i världen nu skickar oss 300 olika typer av ärtor från så kallade accessioner. Vi har beställt såväl moderna sorter som lantraser och mer primitivt frömaterial. Utöver dessa tar vi in ytterligare 50 moderna ärtsorter och även kultursorter såsom Rättviksärt. Vi ska ta tillvara de positiva egenskaperna hos både moderna och gamla sorter när vi tar fram de nya”, säger Cecilia Hammenhag, projektkoordinator och forskare vid SLU.

Växtförädlingsprogrammet omfattar såväl gulärter, som konservärter och foderärt/proteinärt. Ett program för konservärt finns redan och drivs av Findus/Nomad Foods. Programmen för gulärt och foderärt/proteinärt är däremot helt nya.

”Vi börjar redan i år med att korsa de bästa sorter vi har tillgång till idag och sedan kommer programmet successivt att byggas ut baserat på forskningsresultaten. Genom de hundratals ärter som har samlats in har vi en stor genetisk mångfald att jobba med och tack vare det nära samarbetet med forskare och andra företag kan vi jobba effektivt med de nyaste växtförädlingsverktygen. Om cirka tio år kan vi förvänta oss att ha nya ärtsorter på marknaden, vilket är otroligt snabbt i växtförädlingssammanhang och det sker tack vare de nya verktygen och den samarbetsmodell som vi har jobbat fram inom SLU Grogrund”, säger Annette Olesen, växtförädlingschef på Lantmännen.

Växtförädlingsarbetet sker såväl fenotypiskt, att till exempel mäta längd på plantan och storlek på baljorna, som genotypiskt, det vill säga att identifiera ärternas genetiska variation. Även om alla ärter hör till samma art kan de se väldigt olika ut på grund av att de har variationer i sitt DNA.

Cecilia Hammenhag berättar att en viktig del av projektet är att ta fram DNA-markörer för önskvärda egenskaper. Särskilt fokus ligger på att hitta plantor som har hög tolerans såväl för vattenmättnadsstress som torka, vilka båda är problem i dagens svenska ärtodling.

I projektet kommer även nya användningsområden för ärter att undersökas. FoodHills VD Bengt Persson tror att de nya ärtsorterna i framtiden kommer att kunna användas på ett mer effektivt sätt inom livsmedelsindustrin, vilket kommer att resultera i fler ärtprodukter baserade på svenskodlad råvara i matvarubutikerna:

”Vi tittar på ärterna utifrån olika aspekter, såsom smak, proteininnehåll, stärkelseinnehåll och bioaktiva ämnen, som har gynnsamma effekter på till exempel hälsan. Det finns redan idag en stor efterfrågan, men ett problem är att ärter ger för mycket bismak i vissa produkter och det är en av frågorna som belyses i förädlingsarbetet. Det ska bli intressant att jobba vidare med det ärtsortmaterial som det här projektet leder fram till.”

Professor Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund, menar att projektet är viktigt för framtidens inhemska livsmedelsförsörjning:

”Det kopplar väl an till den nationella livsmedelsstrategins mål om ökad produktion av vegetabilier för human konsumtion och ökad tillgång till lämpliga grödor och växtsorter för hela Sverige.”

Projektet är ett samarbete mellan SLU, Lantmännen, FoodHills, Findus Sverige AB/Nomad Foods, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter.

Relaterade

Häng med i Livsmedelsbranschen!
Få vårt nyhetsbrev som kommer ut
minst en gång i veckan GRATIS! 

Registrera dig, klicka här!