Så kan mer matsvinn och restprodukter bli foder

PUBLICERAD: 27 mars 2020
UPPDATERAD: 21 februari


Störst potential för att använda svinn som foder finns troligtvis i livsmedelsindustrin, hos grossister och lager. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket om hur mer svinn från livsmedelskedjan kan bli foder.

Den största delen av matsvinnet i Sverige uppstår i hemmen. På grund av smittorisken och det varierande innehållet finns idag inga möjligheter att använda hushållens matsvinn som djurfoder. Det samma gäller för matsvinn från restauranger och storkök.

”I första hand ska man alltid sträva efter att förebygga matsvinn men när det inte går är det mer resurseffektivt att det kommer till användning som foder än att det blir avfall”, säger Karin Lindow på Jordbruksverket, som har lett arbetet med rapporten.

Rapporten föreslår att det ska undersökas om kontrollen kan samordnas inom områdena livsmedel, animaliska biprodukter och foder. Idag måste livsmedelsföretag, som vill lämna ut foder, kontrolleras av två olika myndigheter och därför betala mer i kontrollavgift. Kostnaden och bördan borde kunna minska, särskilt för de mindre livsmedelsföretagen.

Rapporten slår fast att det behövs mer kunskap för att fler ska kunna använda matsvinn och restprodukter. Foder måste alltid vara säkert. Generellt är möjligheterna utifrån lagstiftningens krav större för matsvinn och restprodukter med vegetabiliskt innehåll, eftersom animaliskt innehåll i vissa fall kan innebära en större risk för smittor.

En hel del matsvinn och restprodukter blir foder redan idag, till exempel bröd, potatis, melass, drav och drank. Oftast sker detta genom kontakter direkt mellan företagen. En förmedling som underlättar logistiklösningar och kan förmedla kunskap skulle kunna minska praktiska hinder.

Rapporten, som har tagits fram i samarbete med Livsmedelsverket och Naturvårdsverket, pekar också på att det behövs bättre uppföljning över matsvinn och restprodukter, för att veta vad som finns och för att åtgärder ska kunna sättas in.

”Vi hoppas att rapporten ska ge ökad kunskap på området. Vi tror att fler kan göra mer för att livsmedelskedjans resurser ska tas tillvara”, säger Karin Lindow.

Här finns rapporten

 

Läs vidare

Biofach 2023: Eko-Portalen hittar de ekologiska produkterna

Vem gör vad när det kommer till ekologiska livsmedel i Sverige? Hur man tar reda på det visade Organic Sweden i den svenska paviljongen på Biofach 2023.
Kolbjörnx

Biofach 2023: Tekompaniet är mer än bara produkten

Tekompaniet fanns med i den svenska paviljongen på Biofach 2023. Tyskland är Europas största temarknad och att slå sig in där verkar inte helt enkelt.
Håkan

Plastpåseskatten försvinner vid nyår

Vid nyår försvinner skatten på plastpåsar som infördes år 2020 enligt SD.
plast-skatt-utvaldx

Biofach 2023: Nordic Soda Company kompletterar med gin

The Nordic Soda Company fanns på Biofach 2023 med avsikten att öka det utländska intresset för produkterna.
Nordicx

Senaste nytt

Livsmedelskonsumtionen behöver bli mer hållbar

Årets uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin har fokus på området Konsument och marknad.
Livsmedelskedjan illustration

Produktionen av metanreducerat kött skalas upp

Fodertillskottet Lome, som minskar kors metanutsläpp, ska ges till kor på gotländska gårdar som Protos samarbetar med.
Linda och Fredrik högupplöst_Martina Holmberg

Lakrids by Bülow utökar Slow Crafted-serien

Lakrids by Bülow släpper det senaste tillskottet i sin ekologiska Slow Crafted-serie: Milk & Honey.
SC_MILKHONEY_landscape

Turbulent år för ekoförsäljningen

Under 2023 minskade andelen ekologiskt i alla kanaler utom Systembolaget. Den stora försäljningsnedgången i början av året bromsade dock successivt in.
_DSF0035