Stängda seniorrestauranger under pandemin riskerar att öka undernäringen hos äldre. Foto: Nollvision för undernäring hos äldre/Livsmedelsakademin

Pandemin både negativ och positiv för offentliga måltider

18 februari, 2021

Mindre hälsosamt måltidsutbud och stängda seniorrestauranger, men också ökad krisberedskapsförmåga och samarbete över gränser. Coronapandemin har både haft positiv och negativ påverkan på måltidsverksamheterna i skola, vård och omsorg. Det visar en kartläggning som Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har gjort i ett antal kommuner och regioner.

Varje dag serveras 3 miljoner offentliga måltider i Sverige – i förskolan, skolan, äldreomsorgen och på sjukhus. Coronapandemin har ställt krav på snabba omställningar för att säkra kökens livsmedelstillgång, hantera sjukfrånvaro i personalen och förhindra trängsel i restaurangerna i vård, skola och omsorg.

Erfarenheter från 25 kommuner och fyra regioner visar att pandemin har fått både positiva och negativa konsekvenser för måltidsverksamheterna.

För att minska köbildning och hantera sjukfrånvaro i personalen har bufféer och salladsbord i skolor och förskolor många gånger minskats eller tagits bort. Det kan leda till negativa effekter på barnens hälsa, särskilt för barn från socioekonomiskt sårbara familjer.

”Grundskolor som nu har undervisning på distans har skyldighet att fortsätta erbjuda lunch. Här ser vi att det finns smarta lösningar att inspireras av från gymnasieskolorna”, säger Anna-Karin Quetel vid Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg på Livsmedelsverket.

Även måltiderna i äldreomsorgen har påverkats negativt. Stängda seniorrestauranger riskerar att öka ensamheten bland äldre som bor hemma och därmed risken för undernäring.

”Det är svåra avvägningar, där risken för smittspridning måste vägas mot andra negativa effekter på äldres hälsa. Ensamhet var ett stort bekymmer hos många äldre redan före pandemin och nu är behovet av nya lösningar än större”, säger Anna-Karin Quetel.

Pandemin beskrivs ha tydliggjort de offentliga kökens samhällsviktiga roll och gett verksamheter möjlighet att testa, uppdatera och utveckla beredskapsplaner. Områden som aktualiserats är lagerhållning, uteblivna livsmedelsleveranser och personalförsörjning i kris.

”I svaren ser vi ökad krisberedskapsförmåga, flexibilitet och ett stärkt självförtroende. Man har visat på stor handlingskraft och drivit på i viktiga anpassningar. Före pandemin hade endast fyra av tio kommuner en beredskapsplan för måltiderna. I kommande uppföljningar hoppas vi att alla offentliga måltidsverksamheter har en plan för att hantera samhällsstörningar”, säger Anna-Karin Quetel.

Som ett stöd i utvecklingen tar Livsmedelsverket fram en beredskapshandbok om livsmedelsförsörjning riktad till kommunala och regionala måltidsorganisationer.

Länk till undersökningen
Krisberedskap för offentliga kök

Relaterade

Häng med i Livsmedelsbranschen!
Få vårt nyhetsbrev som kommer ut
minst en gång i veckan GRATIS! 

Registrera dig, klicka här!