Livsmedelsverket har kartlagt matsvinnet i skolan, förskolan och äldreboenden. Foto: Livsmedelsverket

Kommunernas matsvinn ska halveras genom rätt insatser

16 januari, 2020

Vid en vanlig skollunch slängs i genomsnitt ett halvt hekto mat per gäst. Varje dag skrapas 28 ton mat av från tallrikarna, men mest svinn blir det vid serveringen – 34 ton – innan maten ens har nått tallriken. Det är ett svinn som ofta inte uppmärksammas, skriver Livsmedelsverket.

Livsmedelsverket har gjort en kartläggning av matsvinnet i skolan, förskolan och på äldreboenden. Syftet är att ta reda på inom vilka verksamheter och var i kedjan – i köket, vid serveringen eller från matgästernas tallrikar – som det slängs mest mat i onödan. Det ger kommunerna kunskap om var det är viktigast att göra insatser för att minska matsvinnet.

”Det är ett enormt slöseri med resurser när mat slängs i onödan. Men samtidigt som vi jobbar för att minska matsvinnet måste vi se till att mer av maten som lagas hamnar i magen. Det får inte bli så att det lagas för lite mat eller att matgästerna inte vågar ta tillräckligt med mat av rädsla för att behöva kasta”, säger Karin Fritz projektledare på Livsmedelsverket.

Det slängs mycket mat både i köken och vid serveringen. Serveringssvinnet visade sig stå för den största andelen inom samtliga verksamheter. Ofta syns det här svinnet inte lika tydligt, som när maten skrapas av tallrikarna efter måltiden.

Hur stort svinnet blir kan bero på hur maten serveras. Till exempel är det svårare att ta vara på mat som serverats i karotter eller om den transporterats till ett mottagningskök. Det kan även hänga ihop med tolkningen av lagstiftningen, det vill säga att det kan uppfattas som svårt eller resurskrävande att ta hand om överbliven mat på ett säkert sätt.

Många kommuner har mätt sitt matsvinn länge och också hittat vägar för att minska svinnet. Det gäller särskilt inom skolan och till viss del även inom förskolan. Inom äldreboenden har man inte kommit lika långt. Få kommuner kan rapportera matsvinnssiffror för äldreboenden och de siffror som ändå har rapporterats in tyder på att matsvinnet där är större än i skolan och förskolan.

”Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att minska matsvinnet, men vår kartläggning visar att de flesta kommuner är på banan. Hela 80 procent kan rapportera någon form av matsvinnssiffor och vi vet att flera redan har lyckats minska sitt svinn väsentligt”, säger Karin Fritz.

I undersökningen fick alla Sveriges kommuner möjlighet att rapportera in siffror från de matsvinnsmätningar de genomfört i skolan, förskolan och på äldreboenden under 2018 eller 2019. Det är första gången det görs en kartläggning av matsvinnet på nationell nivå. Av 290 kommuner svarade 265 på utskicket. Av dem hade 80 procent någon form av matsvinn att rapportera.

De siffror som har rapporterats in ska tolkas med viss försiktighet, eftersom kommunerna har mätt sitt matsvinn på lite olika sätt. Det gäller särskilt siffrorna för äldreboenden, där bara ett fåtal kommuner har kunnat lämna uppgifter om mängden matsvinn.

Resultatet av kartläggningen kan användas som ett underlag för kommunernas arbete med att nå ett av målen i Agenda 2030 – att halvera matsvinnet till år 2030.

Kartläggning av matsvinn i kommunalt drivna förskolor, skolor och äldreboenden

Relaterade