Foto: Livsmedelsverkets broschyr ”Bra måltider i skolan”

Kommuner går före med klimatmål för offentliga måltider

20 januari, 2022

Trots att det saknas nationella klimatmål för den svenska livsmedelskonsumtionen har var tredje kommun gått före och infört egna klimatmål för maten som serveras i förskolan, skolan och äldreomsorgen. Det visar Livsmedelsverkets kartläggning av landets kommunala måltidsverksamheter.

Trots att det ännu saknas nationella mål för livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan visar kartläggningen att 30 procent av kommunerna har gått före och satt egna, lokala mål. Flera har ambitiösa mål som kan inspirera andra kommuner att klimatsatsa.

”Flera kommuner har satt ambitiösa klimatmål för måltiderna, det mesta ambitiösa målet innebär måltider med 30 procent lägre klimatavtryck jämfört med genomsnittet. Nu hoppas vi att de kan inspirera andra kommuner att sätta mål. Men för att få genomslag i hela landet behövs klimatmål på nationell nivå”, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

I Sveriges livsmedelsstrategi finns målet att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter år 2030. Detta mål har fått bred spridning lokalt, 70-80 procent av kommunerna har mål för sina livsmedelsinköp, som främst handlar om ekologiskt, men även mål om närproducerade och svenska livsmedel nämns. 19 kommuner rapporterar att de har ett eko-mål som är lika med eller över det nationella målet om 60 procent.

”En satsning på det nationella målet om 60 procent ekologiskt ger utrymme att även välja klimatmärkta livsmedel eller svenska livsmedel som är producerade på ett hållbart sätt men saknar märkning. Men det är upp till kommunerna själva att sätta mål efter de lokala förutsättningarna”, säger Emelie Eriksson.

För att måltiderna ska vara hållbara för miljön behöver kommunen ta hänsyn till flera olika aspekter, det räcker inte att fokusera bara på ekologiskt eller bara på klimatpåverkan. Ett tjugotal kommuner uppger att de har satt mätbara mål för tre viktiga miljöaspekter – klimatpåverkan, livsmedelsinköp och matsvinn – och erbjuder dessutom dagligen ett vegetariskt alternativ till alla elever som vill ha det.

”De här kommunerna visar att de har ett helhetsperspektiv på måltidernas miljöpåverkan. Genom att låta fler hållbarhetsmål samverka istället för att konkurrera kan målkonflikter undvikas och fler miljömål uppfyllas”, menar Emelie Eriksson.

Sedan 2018 följer Livsmedelsverket upp kommunernas arbete med måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg. Detta är andra gången kartläggningen genomförs. 238 av Sveriges 290 kommuner deltog i kartläggningen.

Fakta om offentliga måltider

Relaterade

Häng med i Livsmedelsbranschen!
Få vårt nyhetsbrev som kommer ut
minst en gång i veckan GRATIS! 

Registrera dig, klicka här!