I Matrapporten 2022 presenterar matkommunikationsbyrån Food & Friends siffror kring svenskarnas matvanor för elfte året i rad. I förra årets rapport konstaterades att pandemins avtryck hade fortsatt påverkan på hur svenskarna äter, handlar och konsumerar mat.
2022 är året då prishöjningar slår till i plånboken, då matens smak är vår viktigaste drivkraft och svenskproducerat värderas högt. Detta samtidigt som ambitionen att äta vegetariskt minskar för andra året i rad.
Gruppen som identifierar sig som ”mycket intresserad av mat och matlagning” nådde sin topp under 2018 och 2019 med 38%, men ligger idag på 26%, jämfört med förra årets 25%. I den yngsta åldersgruppen 15-24 år syns ett ökat matlagningsintresse. Det drivs av de unga männen, där 40% är mycket intresserade av mat och matlagning och bland de yngre kvinnorna är det 24%.
Av dem som ser sig som vegan är 47% mycket intresserade av mat och matlagning, vilket är en ökning från 31% i fjol. I Stockholm har det stora intresset för mat och matlagning ökat från 29% till 35%, medan det har minskat något i både Malmö och i Göteborg.
Svensken lägger allt mindre tid på matlagning, en långsiktig trend som har fortsatt efter pandemin. 2012 la svenskarna ned 37 minuter på vardagsmatlagningen mot 33 minuter i år, vilket är lika mycket som i fjol. Samma mönster gäller för helgmaten: 47 minuter 2012, mot 44 minuter i dag.
Svensken handlar lika ofta i butiken som före pandemin, nu när restriktionerna har släppt. Allt fler handlar sin mat online, vilket är förväntat med anledning av Corona. 11% av svenskarna handlar mat online varannan vecka eller oftare Det är fortfarande 60% som aldrig har handlat mat online, men det har minskat från 64% 2021.
Svensken fortsätter att veckoplanera sin matsedel, men det minskar något. De som inte veckoplanerar funderar på vad man ska laga när man är hemma och ser vad som finns i kylskåpet. Svensken söker inspiration på flera ställen. I år har butikens roll som källa till matinspiration ökat kraftigt, men det är fortfarande vänner och bekanta som är den viktigaste inspirationskällan. För kvinnor är de tre viktigaste inspirationskällorna, vänner och bekanta, sociala medier och det som finns och inspirerar i butiken, betydligt viktigare än för männen.
Det är även stor skillnad mellan åldersgrupperna, speciellt när det kommer till sociala medier, som framför allt inspirerar de yngre generationerna.
Efter pandemin är det tydligt att svensken har ambitionen att minska sin köttkonsumtion drastiskt. Att fler vill äta vegetariskt har varit en tydlig trend redan innan pandemin, men den ökar inte lika snabbt som tidigare. 23% av svenskarna uppger att de ska fortsätta minska sin konsumtion av nöt- och griskött, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare, då siffran legat på 20%. Att minska sin köttkonsumtion drivs till stor utsträckning av dem som bor i Stockholm och Göteborg.
Tendensen har gått mot att äta mer hållbart producerat, medan konsumtionen av kött, fisk och kyckling minskar något. Den åldersgrupp som äter kött, fisk och/eller kyckling oftast är 35-44 år. Där är det 48% som äter det fem gånger i veckan eller oftare, vilket är en tydlig minskning jämfört med i fjol då 54% uppgav detsamma.
45% av männen äter kött, fisk och/eller kyckling 5 gånger i veckan eller oftare, medan motsvarande siffra för kvinnorna är 39%. Tittar man på skillnaderna utifrån var man bor i landet så äter man kött, fisk och/eller kyckling oftare om man bor i en mindre ort.
Att äta vegetariskt är fortsatt en stark trend, men andelen som äter vegetariskt minst en gång i veckan minskar något för andra året i rad till 57,5%. I storstäderna är andelen större, framför allt i Stockholm med 70%.
Hälsa har varit den starkast bidragande anledningen till att äta vegetariskt, men idag är det viktigare att välja vegetariskt för att det är bra för miljön. Dessa två anledningar är kvinnor och män överens om, men de har olika huvudanledningar.
21% av svenskarna vill ha svenskproducerat och ju mer matintresserad man är desto viktigare är det. För veganer är det viktigast att matprodukten ska vara ekologisk och för vegetarianer att den ska vara billig. Att en matprodukt ska vara billig hamnar på 17% och har nu ökat tre år i rad. Det finns en tydlig ålderskoppling bland de responderande – ju yngre man är desto viktigare är priset. De allra flesta svenskar menar att de vill köpa svenskproducerade livsmedelsprodukter för att gynna svenska bönder. Däremot menar åldersgruppen 15-24 år att de köper svenskt för att det är bra ur klimat- och miljösynpunkt.
Under flera år har priset tappat i betydelse när svensken ska köpa mat. Även om prisökningarna har varit stora under våren så påverkar det ännu inte svenskens inställning. De allra flesta menar att de inte kommer att göra några förändringar i hur de handlar mat.
Spagetti med köttfärssås är fortfarande Sveriges vanligaste vardagsrätt. ”Övriga pastarätter” tar tillbaka sin andraplats och kyckling tappar till en tredjeplats.
Pasta behåller första platsen på vegotoppen. Halloumi har ökat mest på vegotoppen från 3,4% i fjol till 7,1% i år, vilket ger en fjärde plats.
Fredagstacon är favoriträtten till helgen, men det skiljer sig mellan män och kvinnor. Männens topp-tre är biff, pizza respektive tacos, medan kvinnornas lista toppas av taco, följt av biff och pizza.
Poké Bowl har nu nått ut i hela Sverige och är årets trendrätt för andra året i rad, före sushi och tacos. Alla rätterna som är i topp-tre på Årets trendrätt är rätter som i grunden är variationsrika.
Matrapporten i sin helhet finns att hämta här
