Foto: Anna Lind Lewin

Bristfällig beredskap för att möta hoten mot svensk biodling

19 maj, 2020

Beredskapen för att hantera biologiska hot mot den svenska biodlingen är bristfällig. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket, som föreslår olika åtgärder för att förbättra skyddet för biodlingen.

Jordbruksverket har tillsammans med biodlarorganisationerna, länsstyrelsen i Skåne, Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet genomfört ett projekt för att öka beredskapen mot biologiska hot mot den svenska biodlingen. Till hoten hör bland annat exotiska skadegörare, som parasiter, och sjukdomar som inte finns i Sverige än men som kan bli ett problem i framtiden. I alla våra grannländer finns till exempel trakékvalster, som bor i honungsbinas luftvägar och lever på deras kroppsvätskor.

”Jordbruksverket arbetar för en ökande hållbar matproduktion och för att Sverige ska nå det nationella miljömålet om ett rikt odlingslandskap. Honungsbina producerar bland annat honung och vax och pollinerar våra blommande grödor. De spelar en mycket viktig roll och vi måste ha bättre ramar för biodlingen än i dagsläget, bland annat när det gäller beredskap mot allvarliga skadegörare”, säger projektledaren Thorsten Rahbek Pedersen.

För att förbättra beredskapen föreslår Jordbruksverket:

  • Löpande övervakning av förekomsten av allvarliga skadegörare i Sverige samt flexibla kontrollåtgärder vid fynd av dessa skadegörare.
  • Utveckling av en mer professionell bitillsynsorganisation där bitillsynsmännen får bättre utbildningsmöjligheter och flera uppdrag samt ett bättre fungerande biregister.
  • En höjning av ersättningen för destruerade bisamhällen till en skälig nivå.

”I samband med Jordbruksverkets pågående arbete med införandet av EU:s djurhälsoförordning (Animal Health Law) ses bitillsynsorganisationen över och vi får riktlinjer kring hur exotiska skadegörare ska hanteras. Ramarna för ersättning när staten griper in för att begränsa spridning av allvarliga skadegörare är dock ett stort problem för näringen och vi föreslår att ersättningen höjs”, säger Ingrid Karlsson, expert på regler kring bin och humlor.

Rapporten är del 1 i en rapportserie. I del 2 beskrivs biologiska hot mot vilda humlor i form av införda humlesamhällen.

Biologiska hot mot honungsbin

Rapport: Det ekonomiska värdet av honungsbin i Sverige

Relaterade