Foto Arla Foods

Arla Foods siktar på netto noll klimatavtryck  år 2050

11 mars, 2019

Arla Foods ska minska utsläppen av växthusgaser i Europa med 30 procent per kilo mjölk fram till år 2030. Målet är ett klimatavtryck på netto noll år 2050.

”Vi vill använda vår position som ledande internationellt jordbrukskooperativ, med 10 300 ägare och kanske den mest omfattande förståelsen för mejeriproduktion i norra Europa, till att påskynda övergången till en mer hållbar mejeriproduktion. Vi har arbetat för ett hållbart jordbruk i många år och vi behöver gå längre och snabbare, inte minst för att bekämpa klimatförändringar som påverkar alla på planeten, särskilt oss jordbrukare”, säger mjölkbonden och styrelseordförande för Arla Foods, Jan Toft Nørgaard.

Arlas nya globala strategi omfattar hela värdekedjan från ko till konsument och omfattar områdena klimat, luft, vatten och natur.

Jan Toft Nørgaard uppmanar nu ägarna, branschen, akademiska institutioner och regeringar att samarbeta och bidra med idéer som stödjer övergången till mer hållbara jordbruksmetoder och ökad hållbarhet i livsmedelsproduktionen.

Merparten av de totala utsläppen från ett mejeriföretags värdekedja kommer från gårdarna. Av uppenbara skäl är det inte möjligt att minska en kos metanutsläpp till noll, men det kan minskas betydligt till exempel genom optimerad fodersammansättning, vilket är ett forskningsområde som Arla investerar i. En viktig del av strategin är att öka de positiva effekterna från gårdarna genom att till exempel kvantifiera och öka mängden koldioxid som fångas och lagras i marken.

Under 2018 har Arla etablerat en digital databas, som hjälper Arla och den enskilde ägaren att systematiskt mäta och jämföra gårdens prestanda. Hittills har Arlabönderna registrerat data från 96 procent av Arlas mjölkpool i systemet. Det görs kvartalsvis och omfattar exempelvis mjölkningssystem, foder, bete, markanvändning, djur och djuromsorg. Det är en av de största datainsamlingarna för jämförelser av uppgifter om mjölkgårdar i Europa.

”Nästa steg är att inkludera parametrar som mer konkret visar gårdarnas klimat- och miljöpåverkan. Det ger oss en möjlighet att se vilka områden som har störst potential för åtgärder och identifiera gårdarna som vi kan lära oss mer av i hela kooperativet”, säger Jan Toft Nørgaard.

Relaterade