Att ersätta delar av köttet med svampprotein är ett sätt att göra en måltid mer klimatvänlig. Foto: Tomas Linder

20 % svampprotein istället för kött kan få stor klimateffekt

13 maj, 2022

Om tjugo procent av allt nötkött som konsumeras ersätts med alternativa proteinkällor skulle köttätandets miljöpåverkan minska rejält. Det visar forskare från Potsdam Institute for Climate Impact Research i samarbete med SLU i en studie som publicerats i tidskriften Nature.

Forskarna använde en komplicerad datormodell för att uppskatta de framtida effekterna av att ersätta nötkött med protein framställt av svampmycel som odlas på socker.

”Det visade sig att man inte behöver sluta äta nötkött helt och hållet för att kunna uppnå märkbara effekter redan år 2050. Det är goda nyheter, eftersom en radikal omställning av våra matvanor kan vara svår att uppnå inom samma tidsperiod”, säger SLU-forskaren Tomas Linder, som är forskargruppens expert på mikroorganismers näringsbehov.

Man brukar uppskatta att endast cirka 5 procent av det protein som en ko har ätit under sin livstid finns kvar som kött vid slakt. En direkt följd av detta ”proteinläckage” hos animaliska proteinkällor är att enorma arealer måste användas för att odla proteinfoder, såsom soja. Detta får i sin tur konsekvenser i form av utsläpp av växthusgaser, ökat tryck på sötvattensresurser och skövling av naturliga ekosystem för konvertering till odlingsmark.

Den nya studien i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature visar att det skulle räcka med att ersätta måttliga 20 procent av det nötkött vi äter idag med svampprotein för att märkbart minska nötköttskonsumtionens förväntade miljöpåverkan under de kommande 30 åren.

Svampprotein (mykoprotein) utvinns från svampmycel som kan bilda sitt eget protein direkt från socker och oorganiska kväveföreningar, såsom ammoniak eller nitrat. Detta innebär att man inte behöver mata svampen med protein och därför inte heller får samma ”proteinläckage” som vid köttproduktion. Svampprotein började säljas i mitten av 1980-talet i Storbritannien och är idag ett etablerat livsmedel även i svenska mataffärer.

Enligt Tomas Linder är resultaten lovande, eftersom de dels förlitar sig på en redan etablerad livsmedelsprodukt, dels förutsätter en mindre radikal omställning i kosthållningen som kan vara mer acceptabel för personer som annars är ovilliga att helt sluta äta nötkött.

”Om vi skulle odla svampmycelet på till exempel ättiksyra istället för socker krävs det helt plötsligt ingen odlingsmark längre. Ättiksyra går nämligen att syntetisera direkt från koldioxid på kemisk väg. I ett sådant scenario blir livsmedelsproduktionen i stort sett oberoende av tillgången på odlingsmark. Dessutom spelar inte klimatet längre någon roll. Det går hur bra som helst att producera svampprotein i en öken, i polarregionerna, under marken eller till och med ute i rymden”, säger Tomas Linder.

Författarna till studien planerar nu att titta närmare på just sådana mer futuristiska scenarier för att se vad de kan få för konsekvenser för livsmedelsproduktionens framtida miljöpåverkan.

Svampprotein kan tillverkas på många sätt, och svampmycelet kan ”matas” med olika råvaror som behövs för tillväxten. Idag används socker från jordbruksgrödor med tillsatser av mineraler och vitaminer samt oftast äggvita. Tillverkning av ett odlingssubstrat som är helt frikopplat från jordbruksprodukter kräver förstås energi och detta är därför något som måste finnas med i hållbarhetsanalyserna.

Läs hela pressmeddelandet från Potsdam Institute for Climate impact Research här
Artikeln i Nature kan laddas ner här

Relaterade

Häng med i Livsmedelsbranschen!
Få vårt nyhetsbrev som kommer ut
minst en gång i veckan GRATIS! 

Registrera dig, klicka här!